Boken, En halv gul sol, är verkligen
dramatisk och handlar om väldigt mycket på en och samma gång. Men det finns tre
ord som verkligen sammanfattar den.
Det första ordet är krig.
Hela boken handlar om hur krig och konflikter påverkar människors liv. Det var
t.ex. otrohet som skapade konflikten som särade Odenigbo och Olanna ett tag och
halva boken genomsyrades av det nigerianska inbördeskriget. Författaren
återkommer alltid till folkets rädsla för flygräder, om soldater som utnyttjar
befolkningen eller vaktar gränser, om rädslan att förlora den man har kär i
någon plötslig attack. Karaktärerna är i halva boken ständigt vaksamma och
hela deras liv genomsyras av att det är krig. Det är det enda de kan tänka på.
Alla problem de har är konsekvenser av kriget, t.ex. att de bor dåligt eller
inte har så mycket att äta. Kriget visar sitt rätta ansikte i boken, hur hemska
krig egentligen är och vilka fruktansvärda konekvenser den ger.
Det andra ordet är kärlek.
Det är inte bara det materiella som påverkas av kriget utan även deras
relationer till varandra. Människor säras och återförenas. Odenigbos och
Olannas relation har blivit kallare, medan Olanna och Kainene har en bra
relation igen. Folk mår dåligt för att de som de älskar är förändras på grund
av psykiska trauman när de har fått reda på att någon nära dem har dött.
Kärleken blir mer påtaglig i böcker om krig, det är som att man inser att man
måste ta vara på det värdefullaste man har. Sin familj och sina vänner.
Författaren har skrivit mycket om kärlek och relationer, det är nog för att vi
ska se hur krig faktiskt kan påverka våra relationer. För att öppna våra ögon
för vad krig kan föra med sig.
En fjärdedel av boken handlade praktiskt taget bara om kärlek, som jag skrev
om i del 2. Där beskrivs otrohet skamlighet och hur mycket man kan såra den man
älskar. Att relationer är balanserade på en skör tråd som är lätt att riva
söder. Ju mer man älskar personen, desto mer litar man på den och desto större
blir fallet när tråden klips av. Det gör ondare att bli sårad av en man älskar
än en främling.
Det tredje ordet är smärta.
Att se dem man älskar skadas eller till och med dödas på grund av kriget skapar
en otrolig smärta. Att själv bli skadad gör natuligtvis också ont, men jag tror att den psykiska smärtan är värre. När ens parter är otrogna skapar en smärta som är svår att
hantera. Att man inte kan lita på den man älskar, och den kalla faktan att den
faktiskt har bedragit en. Det måste göra ont. Man får en klump i magen när
författaren beskriver smärtan och lidandet i flyktinglägren, när hungern inte
har någon gräns och folk dör som flugor. Mammorna kan bara sitta och titta på
medan deras barn blir magrare och magrare för att sedan dö. Den smärtan
dessa mammor måste känna är svår att förstå, det räcker inte med att barnet
dör, den måste lida först och det finns ingenting man kan göra åt det.
Boken var hemsk samtidigt den
var bra. Man fick se och uppleva människor kärlek till varandra, deras kärlek
som omvandlas till smärta när en person man älskar förvinner eller dör på grund av kriget.
Smärtan och tyngden som kommer av oron av att någonting ska hända dem som står
en nära. En halv gul sol är en bok värd att läsas.
